13:17:51
Tack, Barack!
Anders Borg är på TV. Jag får lust att brutalt slakta mitt ansikte med ett våffeljärn. Jag tål honom inte.
På tal om politik, vi lever i en historisk tid (vilket väl all tid egentligen är...). Barack Obama är en president som, oavsett om han kan leva upp till det eller ej, åtnjuter enorm internationell uppslutning. Jag undrar om världens mäktigaste ledare någonsin varit så populär som nu. Människor världen över drömmer om förändring, och det med all rätt. George Bush lyckades rasera anseendet USA ådrog sig direkt efter terrorattackerna. Det fanns en enorm känsla av empati i hela världen. Vi led med Amerika. På några få månader vände Bush den trenden och blev en av världens mest avskydda män. Det är högst anmärkningsvärt att en ledare (med stab) mäktar med att fatta så många felaktiga beslut under under en period av några år. Det är den forne presidentens eftermäle.
Men visst kommer vi att se förändring. Det är tydligt redan nu, då Obama sett till att bromsa en massa åtgärder Bush vidtog under sina sista dagar. Utan att veta i detalj hur långt till vänster Barack står vågar jag påstå att det amerikanska folket kommer att få uppleva en betydligt rödare politik än de gjort de senaste åren. Jag välkomnar det med öppna armar och jag tror att vi kommer att få se en förändring, om än långsam, av det politiska klimatet over there. Jag hoppas och tror att omvärlden kommer att få se en annan sida av amerikaner; att vi kommer att lära oss att många jänkare faktiskt har hjärtat på rätta stället, att deras blod pumpar rött.
För första gången på mycket länge ser jag ljust på framtiden. Åtminstone halvljust.
På tal om politik, vi lever i en historisk tid (vilket väl all tid egentligen är...). Barack Obama är en president som, oavsett om han kan leva upp till det eller ej, åtnjuter enorm internationell uppslutning. Jag undrar om världens mäktigaste ledare någonsin varit så populär som nu. Människor världen över drömmer om förändring, och det med all rätt. George Bush lyckades rasera anseendet USA ådrog sig direkt efter terrorattackerna. Det fanns en enorm känsla av empati i hela världen. Vi led med Amerika. På några få månader vände Bush den trenden och blev en av världens mest avskydda män. Det är högst anmärkningsvärt att en ledare (med stab) mäktar med att fatta så många felaktiga beslut under under en period av några år. Det är den forne presidentens eftermäle.
Men visst kommer vi att se förändring. Det är tydligt redan nu, då Obama sett till att bromsa en massa åtgärder Bush vidtog under sina sista dagar. Utan att veta i detalj hur långt till vänster Barack står vågar jag påstå att det amerikanska folket kommer att få uppleva en betydligt rödare politik än de gjort de senaste åren. Jag välkomnar det med öppna armar och jag tror att vi kommer att få se en förändring, om än långsam, av det politiska klimatet over there. Jag hoppas och tror att omvärlden kommer att få se en annan sida av amerikaner; att vi kommer att lära oss att många jänkare faktiskt har hjärtat på rätta stället, att deras blod pumpar rött.
För första gången på mycket länge ser jag ljust på framtiden. Åtminstone halvljust.