Andreas Parker

2012-11-18
17:31:24

Vuxen?

Det här med att vara vuxen. Har ni tänkt på det? Brukar ni fundera på vad det egentligen innebär? Det brukar jag göra. Jag befinner mig nämligen i en konflikt. En batalj mellan vad jag i viss mån förväntas vara då jag ju faktiskt är hela 34 år gammal, och hur jag egentligen känner mig. För vuxen, enligt vissa fastslagna regler, känner jag mig inte. Fast ändå litegrann. Kanske.

Så vad beror denna osäkerhet på? Är det en trotsig tonåring som vägrar släppa taget? Är det kanske en allt starkare panik-känsla som ökar i takt med att åren går? Det är, skulle jag säga, lite av varje. Låt oss gå igenom några grundläggande "vuxen"-attribut.

Arbete. Jepp, ganska självklart, förvisso. Eget arbete förknippas med ansvar och förmåga att ta hand om sig själv utan att behöva andra (och det är ju vuxet, eller hur?). Och för all del, ett arbete skulle jag inte tacka nej till. Men pga vissa omständigheter har jag inget arbete, har jag aldrig haft något arbete och för tillfället är det inte aktuellt att börja arbeta. Jag har alltså inget jobb. Gör det mig mindre vuxen?

Barn. Okej, det här är ett attribut som idag inte betyder lika mycket. Att få egna barn var förr ett klart tecken på vuxenhet (jag bestämmer att det är ett ord), men tiderna har förändrats något. Du MÅSTE inte skaffa barn, men fortfarande ses man nog som en smula knepig om man närmar sig 40 utan att ha ynglat av sig. Jag har inga barn. Gör det mig mindre vuxen?

Alkohol. Jo, att i laglig mening ha rätt att dricka, och också göra det, ger en hel del vuxenpoäng. Den som inte dricker ses inte sällan som någon som inte är mogen nog att klara av spriten (eller inte mogen nog att inse hur kul livet blir med alkohol). Vidare; att få handla på systembolaget ses helt klart som en tydlig vuxen-markör. Jag dricker inte. Har aldrig ens börjat. Gör det mig mindre vuxen?

Körkort. Också förknippat med ansvar. Du tar lektionerna, du övningskör, du får din lapp. Körkort representerar frihet, men det är en frihet under ansvar. Dessutom, för väldigt många är bil och körkort en förutsättning för att kunna sköta ett arbete. Vuxet på flera plan, således. Jag har inget körkort. Gör det mig mindre vuxen?

Nya intressen. Det finns människor, "vuxna" människor, som med förakt suckar och skakar på huvudet när de träffar någon som håller fast vid sådant som var kul i yngre år.
Som vuxen ska man släppa och gå vidare, livet är ingen lek och ska det lekas ska det ske under helt andra former. Spela TV-spel en fredagskväll? Glöm det. Det är parmiddag som gäller. Prata om några häftiga band man hört? Nope, här ska pratas jobb och barn. Skratta åt fåniga skämt? Pinsamt... Jag har kvar en del av mina gamla intressen, men framförallt har jag inte skaffat mig några nya. Egentligen. Gör det mig mindre vuxen?

Kläder. Uniformen. Som vuxen ska man, tycks det, klä sig "propert". Tillochmed med de "ledigt klädda" Dressmann-modellerna ser uppstyrda ut. Kläderna ska ha bättre passform, vara mer neutrala, inte sticka ut... Kostym, kavaj, skjorta, finskor. Ni vet. Ska jeans bäras ska det vara VÄL-passande sådana. Jag brukar själv tänka på hur jag klär mig, framförallt mina byxor. Hur jag bär dem. Mina brallor är lösa. Fladdriga. De sitter lågt. Det är visst häng på dem. Jag gillar det. Gör det mig mindre vuxen?

Kanske. Jag känner mig som sagt inte alltid så vuxen. Eller... Kanske aldrig. Jag vet inte om jag har kommit ikapp min fysiska ålder. Beror det kanske på att jag minns väldigt väl? Mina tonår känns liksom inte så avlägsna. Jag är fortfarande där, på gott och ont. När jag diskuterar med andra, även om vi diskuterar "vuxna" företeelser (arbete, politik, "stora" frågor) känner jag min som en tonåring. Onyanserad och naivt säker på min sak. Hur andra uppfattar mig vet jag inte, men jag bär alltid på en känsla av att de inte ser mig som vuxen. Och trots allt stör det mig. Jag vill ju vara vuxen! Ibland. På sätt och vis. Eller vafan. Jag är velig. Velig som ett barn.

Men jag kommer aldrig att dra upp byxorna.
Kommentar:
2012-11-22 @ 00:54:46
#1: Signe

Du är för smal :(

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: