Andreas Parker

2010-12-29
21:31:23

Skamlös Springsteen-dyrkan...

so full of life and happiness
yeah, you looked so fine in your wedding dress
you swore in church your love was true
but baby, the world'll catch up with you

with holes to fill and bills to pay
you lose your love, you lose your way
what once seemed right, now feels wrong
and your pretty smile is long since gone

take a look in the mirror and break its glass
change your clothes, let the bad times pass
and realize you're worth so much more
take that chance, that's what life is for

dust of your shoes, hold your head up high
don't look back, the train's leaving tonight
there's a chance to live waiting in this rusty car

kiss your old lovers, say goodbye to your friends
maybe you'll meet up the road again
but tonight it's time to mend your broken heart
2010-12-29
10:44:40

Big Brother, Kissie och ett nytt år...

Det är ju helt vansinnigt att en (relativt) respektabel kanal som TV4 väljer att satsa på Big Brother-konceptet. Man säger nu att man inte primärt är ute efter att visa sex i TV, men vi vet alla vad som kommer att hända. Inget guppande, inga tittare. Enkel ekvation. Det är inte kanalens fel, det är tittarnas. Så visst, Big Brother kan bara säljas in på ett sätt och det kan TV4 inte göra så mycket åt. Av just den anledningen borde fyran inte gett sig på programmet överhuvudtaget. Nu har man målat in sig i ett hörn och kommer därför, vare sig de vill det eller inte, klättra på listan över skräpkanaler. Korkat.

Kissie är ingen av mina idoler. Hon ger intryck av att vara korkad, dryg och självupptagen. Det är dock inte anledningar att attackera eller att på annat sätt skrämma henne. När hon besökte min hemstad Västerås möttes hon av äggkastare. Jag skämdes när jag läste om det; det är ingen bra bild av staden. Nu senast fick hennes ytterdörr ta emot attacken, då någon eller några bland annat skrivit "BORGARHORA" på den. Hon må vara borgare, men det gör henne inte till hora.

Det är rätt och riktigt att vädra åsikter, men det finns bra och dåliga sätt att göra det på. Ovanstående är ett dåligt sätt och jag, som en av hennes kritiker, tar bestämt avstånd från dylika aktioner.

Ett nytt år är i antågande och jag funderar lite på vad 2010 har bjudit. Jag har, i likhet med en hel del föregående år, gjort sporadiska samtalsbesök på den psykiatriska mottagningen. Jag har mått mestadels rätt kasst, också det i likhet med åren innan. Jag har isolerat mig än mer, sökt trygghet i ensamhet och destruktiva rutiner. Mitt självförtroende har försämrats ytterligare, något som delvis kan härledas till nyss nämnda aktiviteter. Jag har funderat på framtiden. Precis som nu.

Jag vet att bara jag kan göra 2011 till ett bättre år för mig. Jag kan få hjälp, men i slutändan är det jag som måste se till att det verkligen sker. Rädslan för förändringen, den problematiken, kvarstår och av allt att döma kommer även nästa år innehålla stora delar av den skräcken.

Jag önskar att jag kunde garantera ett bättre 2011 för mig personligen. Dessvärre kan jag inte det.
2010-12-25
07:45:07

Det här med julafton...

Long time no see!

Jag har inte plitat ner något här på hundra år känns det som. Borde mitt nyårslöfte vara att skriva oftare och mer regelbundet? Svårt att säga. Jag menar, det beror ju alldeles på vad året har att bjuda på. Det kanske blir ett pisstråkigt år utan överraskningar. Jag tänker inte skriva om vad jag har för kläder på mig bara för att fylla plats...

Julafton var en riktigt trevlig dag, som den ofta är. I vanlig ordning började dagen med frukost hos farmor och farfar. En jultradition som, med undantag för ett par gånger, har upprepats så länge jag levt. Och så vill jag ha det! Både farmor och farfar är 85+, så det är svårt att säga hur många år till det blir. De två är dock pigga och har gott gry i dem, så några år till kan det nog bli.

Julafton var sedan tänkt att firas med blott familjen, då morfar, som vanligtvis deltar i firandet, inte ville ge sig ut på vägarna i iskylan. Helt förståeligt. Som en glad julklapp fick vi istället besök av morbror med familj. Varje jul efterfrågar jag julfirande tillsammans med dem, men eftersom det finns släktingar även på andra sidan av den familjen blir det av förklarliga skäl inte alltid just min familj som blir julaftonens huvudattraktion. Nu kom de dock och gav julen en känsla av viss exklusivitet. Kul!

Julklappar då? Jodå. Jag höll igen i år, på riktigt för en gångs skull! Jag brukar vanligtvis gå helt bananer när jag shoppar till syrran, men i år höll jag mig faktiskt i skinnet. Julklappar för sammanlagt runt 2000 spänn till familjen är ändå rätt okej med tanke på att jag lever på försörjningsstöd...

Jag fick en Spindelmannen-slips (yeah!), en elektrisk tandborste (woo!), kläder (nice!), böcker (yes!) och den feta specialutgåvan av Springsteens "Darkness..."-platta (holy motherfucking crap!). Och lite annat smått och gott. Jag är mer än nöjd.