09:55:11
Idag är en sån dag. Eller är det måndag?
Det amerikanska presidentvalet närmar sig med stormsteg, och allt fler tecken pekar på en seger för Obama. Europa jublar, undersökningar visar att han är den kandidat de flesta europeer hoppas på. Jag är inget undantag, men jag gör mig inga illusioner om att Obama är den ultimata räddningen. Amerikansk politik är som den är och i de flesta val får demokraternas kandidat blott ses som det minst dåliga alternativet. Sedan får vi heller aldrig glömma bort att det är något ruttet när ett land kallar sig demokratiskt trots att de i realiteten egentligen bara erbjuder två alternativ.
Men jag hoppas som sagt på Obama. Demokrater i USA har av tradition en något mer human syn på sjukvård, något som givetvis tilltalar mig. Obama ger också ett stabilt intryck och det är helt klart dags för en president som inte är en medelålders vit tråkmåns. McCain skrämmer mig på samma sätt som den nuvarande presidenten. När han talar tycks han vilja låta mer som en action-rulle än en statsman. Det har förvisso fungerat rätt väl i USA genom åren, men kanske har det amerikanska folket äntligen lärt av sina misstag under åtta år med George W Bush.
Men nästa val, då är det bannemig dags för Ralp Nader!
(Nej, det tror inte ens jag på)
Men oavsett hur viktigt presidentvalet är ligger mina förhoppningar på valet i Sverige 2010. Alliansen måste väck, det finns inget annat.
Och Sverigedemokraterna måste hållas utanför riksdagen, men jag hoppas och tror att mina medmänniskor inser att SD är ett pajasparti utan politik och ser till att de förpassas till historiens skräphög.
Men jag hoppas som sagt på Obama. Demokrater i USA har av tradition en något mer human syn på sjukvård, något som givetvis tilltalar mig. Obama ger också ett stabilt intryck och det är helt klart dags för en president som inte är en medelålders vit tråkmåns. McCain skrämmer mig på samma sätt som den nuvarande presidenten. När han talar tycks han vilja låta mer som en action-rulle än en statsman. Det har förvisso fungerat rätt väl i USA genom åren, men kanske har det amerikanska folket äntligen lärt av sina misstag under åtta år med George W Bush.
Men nästa val, då är det bannemig dags för Ralp Nader!
(Nej, det tror inte ens jag på)
Men oavsett hur viktigt presidentvalet är ligger mina förhoppningar på valet i Sverige 2010. Alliansen måste väck, det finns inget annat.
Och Sverigedemokraterna måste hållas utanför riksdagen, men jag hoppas och tror att mina medmänniskor inser att SD är ett pajasparti utan politik och ser till att de förpassas till historiens skräphög.