09:40:21
Sexuell revolution?
Jag träffade en god vän igår och som vanligt slogs jag av hans ganska traditionella syn på vad som är manligt och kvinnligt. Framförallt på vad som är manligt - vad som förväntas av honom som man. Ofta slänger han ur sig kommentarer om hur någon tjej han träffat var jävligt bra i sängen eller att han inte har "fått något på länge". Jag vet att han långtifrån är ensam om den attityden och jag vill egentligen inte lägga någon värdering om huruvida den är rätt eller fel, men jag undrar vad det är som ligger bakom en sådan inställning. Och väljer vi verkligen alltid själva hur vi ska se på sex?
Den sexuella frigörelsen som blommade ut i full kraft under 60-talet förändrade mycket. Jag ser i inget negativt i det, tvärtom. Frigörelse är alltid något positivt. Men i samband med den började vi också matas med sex i olika former, t ex pornografi, i det offentliga rummet. Gränserna började tänjas, vad som sågs som normalt förändrades. Inte heller det är något negativt, åtminstone inte helt. Om vi inte någon gång skulle ifrågasätta sexuell normalitet skulle HBT-rörelsen inte vara där den är idag, även om det fortfarande är en lång väg att gå. Men med hjälp av till stor del porren började också det nya normala bli ett tvång, om än outtalat. Jag är långtifrån motståndare till pornografi, snarare tvärtom. Men även jag inser att det finns negativa effekter. Förutom att det nu är mer eller mindre normalt att ha tillfälliga sexuella förbindelser är det också numera normalt med delar av sexualiteten som för några år sedan var näst intill otänkbart. Oralsex, analsex, inslag av S/M... Allt vanligare inslag i vad som anses vara "vanlig" sex. Inget fel i sig, MEN....
...är det alltid frivilligt? Kraven som ställs på såväl killar som tjejer skruvas ständigt upp. Killar SKA ha en stor sexuell aptit, tjejer SKA vilja ha analsex. Jag vill inte moralisera och fördöma, för till syvende och sist handlar det om personliga preferenser, men när sex trycks ner i våra halsar dagligen är det svårt att inte ifrågasätta vad som egentligen är personliga preferenser och vad som är krav. Framförallt kvinnor har hamnat i en besvärlig sits, som alltid. Förr om åren skulle kvinnor vara kyska, i det närmaste oskulder tills de träffat "rätt" man och då endast vara med honom. Nu har vinden kraftigt vänt, för iochmed att det blev okej för kvinnor att bejaka sin sexualitet och sina lustar har förväntningarna blivit annorlunda. Nu ska kvinnor ta för sig, dvs vara kåta så gott som alltid, vara initiativtagande och sexuellt aggressiva. Men återigen; är det något de själva valt eller är det krav?
(Jag inser det komplexa i att bunta samman alla kvinnor i en stor grupp, alla är ju unika med unika känslor och tankar, men det går inte att undvika. Det handlar ju trots allt om den generella attityden.)
Så, vad bör göras? Hur ska vi se till att killar och tjejer verkligen låter sina egna känslor tala och inte något de lärt sig via en allmän sexualisering av samhället? Vad vi har gjort (och med "vi" menar jag samhället, som förvisso är ett luddigt begrepp i sig...) är att öppna dörren för sex, erotik och pornografi i det offentliga rummet, men vi har inte tagit det ansvar den handlingen medför. Sexualundervisningen i skolan är ännu, så många år efter den sexuella revolutionen, pinsamt undermålig. Hur ska vi kunna förvänta oss att tonåringar ska kunna inse skillnaden mellan porrfilmer och verkligheten när ingen tar debatten? Skolan måste ta sitt ansvar. Vi måste lära ut att det är okej att vilja ha analsex och att det är okej att INTE vilja ha analsex så länge det alltid är den egna viljan som bestämmer. Ge tjejer styrka, så att de kan stå på sig och inte känna sig tvingade att böja sig för killars krav. Ge killar styrka, så att de kan utmana macho-idealet och lyssna till sig själva, sina egna känslor.
Även media har ett ansvar. Istället för att utan vidare prångla ut en viss bild av kvinnor och män bör ett ansvar i ett längre perspektiv tas. Vilka signaler sänder den här artikeln? Vilka kommer att läsa den och vilka riktar vi den till? Det handlar om ganska stora förändringar, men kanske är det dags. Dags för ännu en sexuell revolution.